måndag 27 september 2010

Efter en jobbig natt..

..så är hon nu mycket piggare!

Det har varit en kämpig natt. Antar att det rörde sig mycket i hennes huvud efter det som hände och halsen verkar ha fått sig en ordentlig reva då hon varken kunnat dricka riktigt inatt och fick inte ens ner en halv flaska välling på morgonen. Men efter lite alvedon så kunde hon till och med äta en bit smörgås.

Nu sitter hon här bredvid och ritar..
Vi har pratat mycket om det som hände igår då hon är som en skiva det blivit ett hack på. Hon upprepar verkligen allt hela, hela tiden. Förhoppningsvis har hon lärt sig att inte stoppa saker i munnen mer.


//Malin

söndag 26 september 2010

112

Ikväll var vi än en gång nära.. att förlora vår Nea.

Hon stod och lekte med gamla 50-öringar och plötsligt har hon satt i halsen. Micke rusar in till henne och jag som var på väg ut genom ytterdörren när detta hände rusade efter..
Micke fick tag i henne och hon började att kräkas. Jag tog över och sa till honom att ringa 112 fort som fan.

Stackars Tim hade vid det här laget ställt sig upp på stolen han satt på och höll för ögonen. Jag ropade på honom att han kunde springa upp en stund om han tyckte det var otäckt vilket han gjorde.

Micke pratade med SOS alarm som genast skickade en ambulans.. och Nea fortsatte att kräkas. Man hörde liksom på hennes röst när hon försökte skrika att där satt något i vägen och jag tänkte att snart gör jag heimlich fastän jag kanske trycker sönder nåt revben. Men så plötsligt kommer det mer kräks och ut trillar 2st 50-öringar. DRICKA skriker hon! ..puh kände man då! Och så kom tårarna...
Ambulansen kunde vända och vi ropade ner Tim som stod där uppe och grät. Han kom in och satte sig på golvet hos Nea och mig för att han ville hålla om henne han oxå. Han struntade till och med i att det var kräk överallt (han är jätte kvackelmagad annars). Hon betyder mest för honom och att han är så rädd om henne säger han. Det fick mina tårar att rinna ännu mer.

Hon gick å la sig nyduschad med endast en liten skvätt välling i magen och vaknade igen.. ledsen som bara den.

Vi gav alvedon till henne och ringde barnakuten för att rådfråga lite. Det var så otroligt skönt att prata med den vänliga sköterskan som lugnade oss och sa att det säkert var mardrömmar precis som vi trott och att hon var lite trasig i halsen. Så alvedon var rådet (som vi redan hunnit ge) och mycket hålla om och prata om det som hänt.

Nu vill hon gå och lägga sig i sin säng igen efter en stunds mys på soffan. Hoppas att hon slipper att vakna så ledsen mer i natt!

//Malin

lördag 25 september 2010

Kära läsare, släkt och vänner..

Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig eller förklara hur jag mår och känner just nu????

Vi har en stor kris (eller hur man ska uttrycka det) på min ena sida av familjen som är fruktansvärd att vara i just nu.. Jag vill inte gå in på detaljer om vad det gäller och ber er att inte fråga heller. Jag vill bara förklara lite varför vi inte hör av oss och inte är så sociala just nu.

Det är mycket tårar.. och mycket känslor som flyger fram och tillbaka i kroppen. Man pendlar mellan hopp och förtvivlan.

Trots att barnen gör att man blir tvungen att gå upp, laga mat, och sköta vardagen så önskar man att man inte hade dem att ta ansvar över ibland. Att bara få vara.. Dom märker ju att det inte står rätt till och blir extra gnälliga dom med.

Maja och Max har vi förskonat från detta helvete.
Då dom inte känner sig riktigt bekväma här hemma innan, så kommer dom definitivt inte att göra det nu. (inte vi heller för den delen)

Det har gått sex veckor sen dom var här sist och vi behöver nog en liten träff för att det inte ska gå så lång tid så att det blir extra svårt att komma en hel helg sen. Och självklart för att vi saknar dem.

SÅ.. vi har tagit beslutet att dom ska komma i ett dygn och då vi får försöka att lägga band på våra känslor. Dom kommer idag kl.14 till imorgon kl.14.

Men jag erkänner..
Jag är så nervös att jag darrar i utandningen emellanåt över att dom ska komma. Jag vill ju inte att det ska bli fel och tänk om jag bryter ihop när dom är här!?!?!

//Malin