Idag var det min tur att hämta upp Nea tidigt då hon numera går halvtid på dagis för att som läkarna säger pressa henne. När jag kom vid kl. 12:00 satt hon och åt, de hade varit lite sena tillbaka från skogen sa fröknarna.
Det var kul att hon inte såg mig och jag kunde njuta av att få se hur hennes liv ser ut lite när jag inte är där!
Under tiden jag väntade kom en av fröknarna fram och var bara tvungen att få berätta en incident från deras skogsrunda. När de hade varit ute en lång stund och kämpat i det underbara vädret så hade Nea stannat upp och sagt:
-Förstår ni inte hur trött jag är i mina ben? Jag är jättetrött!
Man kan inte riktigt låta bli att le när man hör detta.
Vid 16:30 var det sen dags att hämta Tim som hade följt med en kompis hem för att leka.
Vi passade på att ringa till morfar när vi ändå satt i bilen för att höra om han var nere på kontoret. För vi hade lovat att hämta upp förtältet till husvagnen som hängt på tork i verkstaden. Han var lite sen, men på väg tillbaka så vi kunde träffas där. Vi erbjöd oss att hämta upp hans dotter Alice så länge om han ändå hade en bit kvar.
Väl nere på verkstaden, börjar vi vika ihop förtältet och alla barnen springer omkring okontrollerat och lyssnar inte alls på oss vad vi säger.....suck pust stonk! Nåväl vi fortsätter jobba på. Medans morfar och jag pratar så kommer det en liten flicka igen och säger med tydlig och bestämd ton:
- Men pappa!! Hör du inte på mig vad jag säger??!!
Vad ska man säga? Om hon biter av folk till höger och vänster på det här sättet när hon är 3år, vad har då framtiden att vänta?
//Micke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar