Jag är så..

..förbannat trött!!

Jag kan inte längre minnas när jag sov med ro i kroppen sist.
Det är så många år sedan..

Idag gråter och gråter jag.. jag är så förbaskat utmattad av 0 sömn då Nea är sjuk, igen.
Tim hann inte ens bli frisk innan han åkte till sin pappa men är bra nu.
Han har bytt från farmor hem till mormor och där får han stanna en natt till då Nea kräktes flera gånger igår. Jag själv låg i feber i hela helgen och i måndagskväll kom förkylningen som ett brev på posten.

Visst är hon lite piggare just nu men går på både alvedon och ipren.
Hon var först ganska pigg när hon vaknade men sen började hon hacka tänder och var skit ledsen. Så det var därför jag gav henne medicin för tempen låg bara på 37,4. Sjukkänslan i kroppen måste vara enorm och jag vet ju själv hur jag har mått eller mår.

Jag hoppas så innerligt att jag kan få sova några timmar i natt.
Har prövat att vila både i natt och på morgonen men när hon gnäller/gråter och man ska upp så där fort så svimmar jag nästan. Jag har ju min yrhet kvar sedan tidigare och detta gör det inte bättre.
Herre tid vad jag skakade i hela kroppen när hon satte igång å började kräkas igår. Allt står utom min kontroll när det gäller kräk och jag vet hur ledsen hon är och livrädd. Det enda som var skönt i natt var att vi inte hade några andra barn här hemma som oxå kunde bli smittade.

Maja och Max, älskade barn..
När ska vi få träffa er med nån ro nästa gång??
Kommer det att bli i helgen tros.. eller är det sjukdomar fortfarande??
Eftersom ni tyckts klarat er från diverse hittills så kommer det det väl om inte annat till helgen på er :(
Ni är mycket saknade här hemma i vilket fall..

// Malin.. den mest urvridna gamla disktrasan man kan tänka sig..