torsdag 26 februari 2009

Begravning

I morgon hålls begravningen för min väns mamma som plötsligt gick bort. Det kommer naturligtvis att bli fruktansvärt jobbigt för hela familjen..

Vi är många runtomkring som tänker på er och lider med er.
Jag hoppas att ni kan få det avslut som ni behöver för att kunna gå vidare och att så småningom kunna skratta och minnas allt det fina och roliga med henne utan att tårarna rinner.

Äsch, jag vet inte riktigt vad man ska säga i de här situationerna.
Men som jag kände henne så hade hon OM hon hade kunnat sagt något till er, varit.. -Ryck upp er, sitt inte där och deppa. Det mår ni inte bättre av. Se till att ha lite kul istället. Usch, det låter så hemskt nu när jag skriver det men det sa hon nämligen till mig en gång när jag kände mig nere. Och jag tror verkligen att det är vad hon hade sagt till sina nära och kära.

Det jag tänker skriva nu gör att mina tårar börjar rinna igen..

På seneftermiddagen samma dag som hon gick bort (då visste jag inte om vad som hänt henne) fick jag en fruktansvärd olustkänsla och bara kom att tänka på att ingen vet hur jag vill ha det den dagen jag dör.. Vilken låt jag vill ska spelas på MIN begravning.
Så samma eftermiddag ringer jag till både min man och min mamma och talar om vilken låt det är.
Dom blir oerhört frågande om varför jag kom att tänka på det nu!?
Usch, nu rinner tårarna igen..
Man vet aldrig, det kan ju hända när som helst svarade jag dom.

Nu skulle jag i alla fall vilja tillägna "min" låt till Monica..

//Malin
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)