fredag 4 mars 2011

Disco!

Ikväll har jag kört Tim till disco..
Han var som vanligt uppspelt och vi fixade till han lite extra.
Han blev en riktig tuffing måste jag säga..





Kan det ha vänt??

Tim har varit/är i en period som han äter typ ingenting, om det inte är fika å sötsaker då vill säga. Och det har vi i princip bara på helgerna så jag hoppas att han äter bättre i skolan än här hemma.

Han vill inte äta kött för det växer i munnen, han vill inte äta potatis för det får dom i skolan. Grönsaker har han totalt dissat så även sallad som han tokälskade när han var mindre. Listan kan göras lång och det har varit hopplöst vid matbordet.

Jag vägrar att anpassa maten utan lagar på som vanligt då jag vet att det bara är en fas han är i. Tycker barnen verkligen inte om en maträtt så lagar vi förstås inte det, men nu har det handlat om den berömda matfasen. Bruna bönor är tex en sån rätt som Tim absolut inte gillar och därför väljer vi att äta det när han är hos sin pappa.

Jag tror inte riktigt på det moderna sättet att laga en rätt till mamma och pappa och en rätt till barnen (möjligtvis vid en middagsbjudning i så fall)vilket då oftast blir vad jag förstått pasta/mos och korv/köttbullar.

Samhället blir bara mer och mer tragiskt vad gäller husmanskost tycker jag.
Nu ska det vara snabbmat som nuggets, kebab och pizza även i skolorna????
Är det så konstigt att barnen inte vill ha så kallad vanlig svensk husmanskost???
Vi äter oxå pizza, kebab och tacos.. ibland, så att ni inte får en fel bild av oss.
Jag tycker bara att man skulle ge barnen bättre mat i skolorna OCH att dom ska få mjölk till maten varje dag för det får dom inte på våran skola.

I alla fall.. i tre dagar på raken har han faktiskt ätit.. och då menar jag ätit bra.
Kan det ha vänt eller har det varit en ren tillfällighet att jag lyckats pricka in rätt mat för dagen? För det som han tyckte var sååå gott tex i förgår går inte att äta i övermorgon. Ja, ni förstår..

Jag hoppas i alla fall att det har vänt..

Här äter Tim pizza för första gången sen
han blev av med sin mjölkprotein allergi.
2010-06-16
En dag han nog aldrig glömmer =0)

//Malin

Grattis Johan!

Grattis farfar, pappa, svärfar
på din födelsedag!


Hoppas att du får en bra dag och att vi snart ses!
Många kramar från
Maja, Max, Nea, Tim, Malin och Micke

Fredag morgon..

Så är det redan fredag igen.
Jag sitter här med en kopp kaffe och försöker vakna till och Nea sitter bredvid och pärlar med sina nya pärlor vi inhandlade på Micki leksaker igår. Tim ska åka till sin pappa idag och här hemma står städning på schemat.

Idag har jag varit hemma med Nea i två arbetsveckor och måste upp till dagis så dom kan skriva under intyg om Nea's frånvaro till försäkringskassan. Jag kommer ju vara hemma hela nästa vecka oxå i alla fall, så nu hoppas jag på att försäkringskassan betalar ut ersättningen i tid. Det har absolut inte varit några problem när jag vabbat några dagar men nu när det är under en längre period. Vi håller tummarna.



//Malin

torsdag 3 mars 2011

Jag har fuskat..

I måndags hade det gått exakt 2 veckor efter min invägning på min egna viktresa som SKA neråt.
-2,2 kilo!!! Jippi!!!!

Det som känns bäst är att jag egentligen inte gjort någon direkt förändring med kosten, hittills. Jag har däremot slutat fika och att äta godis i veckorna.

Jag har har en dag i veckan att "svulla" som jag kallar det, i diverse sötsaker, chips och gottigt och det är på lördagar.
Blir jag sugen på övrig tid tar jag lite salta pinnar.

I går gick suget över styr och jag bestämde mig till slut för att äta lite godis i alla fall.. Det behövdes inte mycket förrän jag var nöjd och ville ha mina salta pinnar istället.

Nu har jag berättat det i alla fall och det känns mycket bättre än att hyckla om det och säga att jag inte har fuskat något.

Nu tar jag nya tag igen.. och på måndag börjar jag med Nutrilett i fem dagar. Får se hur det går men håller förstås tummarna för att jag klarar det.


//Malin

onsdag 2 mars 2011

Nea

Igår ringde läkaren och informerade att dom vill göra en sväljningsröntgen på Nea. Tyvärr är den läkaren som är bäst lämpad att göra detta på konferens denna veckan och vi kommer att få en tid till honom i slutet av nästa vecka. Lång väntan men dom släpper det inte i alla fall och det känns sååå skönt.

Igår när jag gjorde kvällsmat smög Nea upp bredvid mig när jag skar kassler i stavar. Hon stack upp sin lilla gulliga hand och snottade en bit.

Chockad som jag var, fann jag mig ändå och gjorde ingen "big deal" av det hela precis som läkaren sagt åt mig.

Jag låtsades först som att jag inte såg det och då kom hon tillbaka för att glatt visa vad hon hade i munnen och sa att det var gott.
Hon hämtade av och till mer bitar och jag misstänkte starkt att hon spottade ut bitarna någonstans.

Men jag såg henne svälja vid i alla fall ett tillfälle och då startade den där konstiga host-harklingarna som vi sökte akut för den där lördagen för snart 2veckor sedan.
Hon fick lite vatten och slutade med ljuden efter en stund.
Men.. kassler fortsatte hon att tugga på och när bitarna var södertuggade la hon "klumpen" på bänken för att ta en ny bit igen.

Då finns i alla fall viljan hos henne men att det inte fungerar för henne i halsen kan vi åter konstatera. Alla tillfällen hon stoppar i sig något dokumenteras och tas med till läkaren vid nästa besök. Allt för att kanske kunna se mönster eller dyl.

Ska tillägga att Micke hittade utspottade kasslerbitar lite här och var senare igår ;)





Lilla prinsessan ville posera framför kameran, men det var sannerligen inte lätt att hinna med.. Här är några av de bilder vi lyckades ta idag. Nea själv blev super nöjd och har tittat på dem om och om igen :)

//Malin

Varför gråter inte Emma?

Ska samla mod till mig för att läsa den..
Är det någon av er som har läst den.. och vad tyckte ni i så fall?

//Malin

tisdag 1 mars 2011

Utredning

Ja, dom fortsätter att utreda vad det kan vara med Nea.

Igår var jag inne på sjukhuset med henne igen.
Dom gick åter ner med den där slangen genom näsan och tittade i halsen och hon var fortfarande röd. Hon berättade en hel rad med undersökningar vi skulle/kunde göra.

Vi började med att röntga hennes lungor och hon var så modig och duktig, fast ledsen förstås. Hon fick stå mot en platta och man var tvungen att stå helt still. Jag satt bredvid henne på golvet och höll i hennes lilla hand där vi hade snutten oxå. Jag fick ha en hand på hennes ena ben, dels för att hon inte skulle gå iväg lika lätt men antar att det även var lugnande för henne.

Därefter var det en lång väntan innan vi kom in på nästa undersökning.
Dom kallade det genomlysa tror jag, vilket innebar att dom filmade en stund på hennes lungor. Nea var super duktig och fick denna gången lägga sig på en säng med världens mjukaste skönaste kudde. Hon var lite ledsen men inte alls lika mycket nu. Benen skulle ligga ner mot sängen och armarna skulle sträckas ut ovanför huvudet där hon kunde hålla sin snutte och jag kunde hålla i henne oxå. Jag behövde aldrig hålla fast armarna för hon skötte det själv med att hålla dom sträckta. Likaså benen, tog hon först upp men när doktorn frågade om hon kunde lägga ner dem så gjorde hon som han sa på en gång.

Innan på dagen hade vi bestämt att vi som vanligt skulle köpa en tidning med hästar när vi är klara hos doktorn. Men när hon låg där på sängen så sa jag till henne att hon var så modig och duktig att hon fick välja två tidningar om hon ville. Hon sken upp och berättade sen för alla resten av tiden på sjukhuset att hon skulle få två tidningar och visade upp två små söta fingrar.

Vi fick gå tillbaka till läkare nr 1 där vi fick sitta i 1tim och 10min innan vi fick komma in igen. Hon hade försökt få tag på den läkaren som genomför att svälja nån slang för att kolla.

Kvar där efter är kontraströntgen.. om den ska eller går att genomföra på henne och eventuellt söva henne (PANIK) för att kolla vad det kan vara.

Jag berättade om våra känslor om sövningen som vi diskuterat med öronläkaren läs här tidigare. Men visst.. hittar vi inget på de andra undersökningarna så måste vi ju göra det. Något är det ju som besvärar henne.

Doktorn sa att hon ska ta ställning tillsammans med någon annan läkare om det ska bli sövning. Skulle dom söva henne så kommer dom att sätta plaströr på henne, så är det gjort.

Eftersom klockan hade hunnit bli mycket och den personal hon behövde prata med hade börjat gå hem för dagen så skulle hon ringa hem till mig idag.
Nu är klockan 12:32 och hon har fortfarande inte ringt..

Vad är det för fel på våran lilla Skrulltan??
Man går på nån sorts adrenalin genom dagarna men känns inte långt ifrån ett ordentligt psykbryt snart.

Om jag bara hade fått veta..

Det är bara en månad till vi ska åka till Kina och just nu vill jag inte lämna henne i en hel vecka. Inte för att jag inte litar på min mamma som ska passa dom, för det gör jag verkligen. Men om nåt händer.. jag kommer ju aldrig att förlåta mig själv för att jag inte fanns hos henne.

Nu är det bäst att avsluta för nu rinner mina tårar så jag knappt ser skärmen..

//Malin

måndag 28 februari 2011

Grattis Mikael!


Grattis på 31-års dagen!


Fast vi fuskade lite å firade honom igår..

Farmor och farfar (Siri och Göran)

Tim

Liam

Micke

Hampus

Mijo

Mikael

Nea

Acke

Alla kom tyvärr inte med här då det tycktes vara omöjligt att ta bilder utan att alla gjorde konstiga miner.. Hi, hi.. och jag tror inte riktigt att det skulle uppskattas att lägga ut dem här ;)

//Malin

söndag 27 februari 2011

Melodifestivaltycke..

Jag har de senaste åren klagat och klagat på melodifestivalen.
Dels för alla dessa deltävlingar men oxå på hur alla dessa skitlåtar kan komma med??? Det sjungs på språk man inte ens kan förstå vad de säger.. inte många sådana men ett par stycken genom åren nu.

Dansband.. i all ära, men vad gör dom i ett sånt här evenemang?? Dom har lika lite att göra där som hårdrock. Han den där Nick från igår.. hur kan vi stolt visa upp honom om han går vidare?? Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp men jag blir äcklad av att se alla dessa fula tatueringar i en melodifestival.

Detta året har jag för övrigt inte klagat så mycket då jag tycker att det har varit många bra låtar med. Kanske inte schlagerlåtar men bra låtar över lag (med undantag för ett par stycken då).

Ta balladen med Linda igår. Fy fan vad bra den var!!! Jag gillar inte ballader i dessa sammanhang men den hade likheter med Serbiens vinnarlåt 2007, som tog hem hela skiten se här. Så i detta sammanhang hade den nog nått långt.

Ja, ja..
OCH som vanligt är det en del starka låtar som tyvärr hamnat i andra chansen och då oftast mot en annan stark låt så att det fortfarande inte blir en rättvis utgång på det hela.

Det var mycket bättre förr, med en melodifestival och den stora Eurovision song contest. Då behövde man inte vrida sig lika mycket över fördärvet att svenska folket röstar på sin favoritartist i stället för på den låt som troligen kan gå längst i tävlingen.

//Malin

lördag 26 februari 2011

Lördag

Det blev inget Maja och Max denna helgen.
Maja är fortfarande inte bra och Max är jätte hängig fast inget som brutit ut ännu.
Hoppas att dom kryar på sig snart.

Barnen sitter och tittar på en ny film och jag har suttit med månadens ekonomi ..puust!


Micke får åka en sväng och inhandla lite gottis till melodifestivalen ikväll. 


Till kvällsmat blir det Tacos som i alla fall är Tims favorit.
//Malin

fredag 25 februari 2011

Förlovningsdag!

Idag har vi varit förlovade i 5 år.
Visst har vi det "lite" motigt emellanåt (ok, ganska ofta) men kärleken till min man och våra barn råder inget tvivel på.

Ikväll ska vi äta lite gott och på beställning av Nea ska vi elda i öppna spisen.
Helt enkelt lite "fredagsmys"!


//Malin

Puust..

Jag tvättar och städar så gott det går idag.
Det är motigt, tråkigt och jobbigt MEN va skönt när det är klart sen.
Håller tummarna att Nea inte surar som igår, så går det fortare att bli klar.


Detta är verkligen jag idag =)

//Malin

Nea bakar!

Igår bakade Nea en kaka..
..till alla andra, eftersom hon inte äter själv.
Men att slicka skålen var hon med på och Tim fick oxå lov att smaka.



Tyvärr missade jag att fota när det var klart men kan avslöja att det blev en sockerkaka.

//Malin

torsdag 24 februari 2011

Lite bilder..

..från förr,förra lördagen då Maja och Max var här.
Uppdaterade lite dåligt i några dagar där efter.

Här spelas det Nintendo Wii
och alla är koncentrerade..





..utom Nea så klart.
Hon är inte lika intresserad av tv-spel.




Här pärlas det och koncentrationen är
lika hög igen..


Fast vissa gav upp en liten stund för att sen
få en rejäl fart igen




Melodifestivalmys!


Tim's tur att gå till doktorn

Det blev inte riktigt som vi tänkt oss igår..

Maja blev som sagt sjuk med feber och en nyförkylning. Hon var inte jätte hängig än, men dock sjuk. Strax därpå kom Max och sa att han var så varm och konstig i kroppen. Ingen direkt temp men ändå 37.8 från 37.2 30 min tidigare. Han var jätte glansig på ögonen och kändes faktiskt mer hängig än Maja. Mamma Nadja kom och hämtade dom och vi får väl se hur alla mår på lördag då vi ska träffas igen.

Här hemma håller vi tummarna väldigt hårt nu att inte Nea hann bli smittad. Hon har så otroligt känslig för smittor och är ju redan nedsatt då hon själv varit/är sjuk. Och nyförkylningar vet ju alla hur mycket det smittar.

Stackars Maja satt ett tag och nös oavbrutet.. tappade räkningen på nysarna då jag blev så full i skratt av hur många det kom på raken.

Först tappade vi sugen på dagen efter att Maja och Max hade åkt hem. Vi hade ju gjort lite roliga planer. Men sen sa vi att vi fixar i ordning oss och sticker iväg i alla fall.

Vi fixade kaffe varmchoklad och välling grejer till Nea och körde iväg till fyrhjulingen som nu är lagad. När vi kom till ALP hade min far glömt att vi skulle dit och hade låst båda låsen till dörren (vi har bara den ena nyckeln) så vi fick köra bort och låna Carolas nycklar så länge.

Väl inne skulle vi starta fyrhjulingen, men gick det??
Nix!
Då började jag gapskratta..
Micke undrade vad f-n jag skrattade åt och jag som fortfarande skrattade fick tillslut fram att det finns verkligen inte nåt som går vår väg. Alltså motgångar igen!

Efter mycket krabb fick han igång den och det föll på Mickes lott att köra bort den till tomten som vi skulle köra på. Både jag, Tim och Nea gapskrattade när han kör framför bilen (nu sitter jag här och skrattar igen) Han är en "liten" aning för stor för fyrhjulingen har sin orangea byfåne-mössa som flaxar i vinden. Benen pekar utåt och man tänker på filmen "Dum dummare" när dom kör på den lilla mopeden.

Glömde tyvärr kameran hemma..

Så var vi då framme och Tim ska börja köra.
Efter inte ens en minut stannar han och säger att han inte kan köra mer då han har super ont i sin tumme när han gasar.
VA????
Detta är ju typ det roligaste som finns tycker han, och som Micke säger.. att struntar han i att köra då har han ont.

Jag ringer direkt på plats till vårdcentralen och fick en tid till idag. Förklarar för henne som ringer upp att det är exakt två veckor sedan han ramlade på skolan och skadade sin tumme. Hon tyckte definitivt att vi skulle komma ner och ta en titt.

Så för två veckor sedan skadade han sig i skolan. Han var hos skolsköterskan dagen efter som sa att det var en stukning och fick ett bandage. Sen skulle han använda tummen som vanligt. Han har klagat vid något tillfälle att det inte går att skära med kniven vid maten och att det gjort ont när han skrivit med pennan. Men med en smärttröskel långt över oss andra så har han väl lärt sig hur han ska använda tummen och därmed inget gnäll.
Tänk om han nu har en fraktur på även denna tummen??

Nu är det höger tumme han har ont i och 5:e November 2009 fick han en fraktur på sin vänstra tumme och fick gips. Glömmer aldrig detta då han dessutom blev smittad inne på sjukhuset med svininfluensan. Dom tog prover så jag vet att det var just svininfluensan och han var rätt nöjd vid vaccinationerna sen, då han slapp.

Till något roligt i stället..
Igår åt Nea faktiskt lite mos och ketchup, så det kanske har gjort lite verkan på henne med all medicinering trots allt. Hoppas, hoppas att hon vågar äta något idag oxå. Hennes mage skulle verkligen behöva jobba lite. Hon är inte "jätte sjuk" men har ingen direkt ork och får emellanåt lite darrningar av bricanylen. Hon skrattar och leker i alla fall.

Ketchupen var nog godast ändå..

//Malin

onsdag 23 februari 2011

Vi ska verkligen aldrig få vara lyckliga?

Det är helt otroligt att vi aldrig någonsin ska få känna lycka. Har för en dryg timme sen varit inne i stan och hämtat upp Maja och Max för att vi äntligen skulle få en extra dag tillsammans.

Alla barnen har sportlov och det är skönt att kunna få en hel dag med varandra.
Vi hade planerat att vi skulle ge oss ut efter lunch och köra fyrhjuling hela familjen hela dagen.

Det hinner inte gå 30 min innan jag känner att Maja är jättevarm i pannan när jag pussar henne.
Orolig som man blir, då det inte är samma typ av värme på feber som lekvärme (fast de knappt har hunnit börja leka, det har inte heller gått vilt till.)
går jag och hämtar örontermometern....... 38,4!!

Försöker verkligen hitta på alla möjliga orsaker och tar för säkerhet en rumptemp. För att det har visat sig att olika örontermometrar kan visa lite olika beroende på örongångar och vinkel.

Jo då 38,4 även där!

Just nu är jag villrådig i hur vi ska göra, det är inte något kul för henne att vara sjuk på en plats som inte känns som hemma. Samtidigt är önskan självklart mest från mig att jag får ha kvar henne, bara lite till!!

Man längtar ju ihjäl sig efter dem och vill liksom inte släppa dem när de äntligen är här.

Är så jävla ledsen över att vi aldrig får vara tillsammans och få vara friska. Varje gång vi planerar något i vår familj ska det gå åt helvete!!!

Det är inte utan belägg som jag kan hålla med min fru om att det verkligen verkar vila en förbannelse över vår familj.


Är så jävla trött på att vi inte kan få lite mera medgång. Jag begär inte att hela världen ska stanna och fokusera på oss men det vore fan på tiden att vi fick må bra och ha lite trevligt tillsammans.

Vi har snart absolut ingen glädje kvar i våra liv!!!!!!!!!!!!

//Micke

tisdag 22 februari 2011

Nea's besök hos doktorn idag

Idag har jag varit på öron näsa halsmottagningen igen med Nea.
Lite feber idag igen men fortfarande ingen öroninflammation, vilket är riktigt skönt.

Läkaren gick ner med en slags lampa med nån kamera(?) genom Nea's näsa ner i halsen så hon kunde titta hur det såg ut där. Hon hade velat kontrast (tror jag det hette?) röntgat henne men Nea var om vanligt super ledsen och läkaren hyste inget hopp om att Nea skulle klara att dricka all den vätska man ska innan själva röntgen.

Hon kände runt på halsen det kändes fint och idag var hon inte lika röd uppe i halsen men däremot nere i halsen där hon lyste med lampan, där var hon riktigt röd.

Nea fick emlaplåster och vi fick vänta en timme för att ta blodprover från armvecket för bland annat sköldkörteln och blodstatus. Proverna tog vi på LAB vilket var riktigt skönt då de är så vana. Provsvaren får vi i morgon.



Nea var som vanligt riktigt duktig trots att hon gråter oavbrutet under hela undersökningarna. Hon bara HATAR all personal i vita rockar.

Bricanyl ska vi fortsätta med en vecka till för en eventuell astma. (Återkommer samma bekymmer vid nästa förkylning skulle vi få behandling för det då.)

Hon ska ha både alvedon och brufen samtidigt i en vecka för att lindra den smärta hon har i halsen. Då kommer hon nog så småningom att våga börja äta igen. Läkaren förstod att det måste göra ont att svälja med tanke på hur det såg ut.

Och framförallt..
Vi skulle ge välling hela tiden när hon vill ha det och INTE tjata på henne om mat.
Det kommer när det kommer igen sa hon.

Det känns oerhört skönt att höra henne säga det då man inte vetat om det blir fel att ge välling.. att hon då får ett godare alternativ och inte vill äta maten för det.
Behandlingen idag sattes in i samråd med läkare från Barnavdelningen.

Vi ska på återbesök till samma läkare (skönt) på måndag.

Nea sov i ca 3timmar när vi kom hem och jag blev till sist orolig å väckte henne. Nu har hon ätit välling och pusslar som vanligt med sin Pippi-pussel bok.

//Malin

måndag 21 februari 2011

Ett inlägg jag egentligen inte borde skriva..

.. för jag är så jävla trött på ALLT!

Jag har ett barn som är mobbad i skolan och det är en jävla massa spring på möten hit och dit.

Jag har ett annat barn som inte äter och då menar jag INTE äter. Nåt är fel hos henne men vet inte vad. Åkte till barnakuten i lördags och blev fruktansvärt bemötta. Tårarna bara rann på mig.. Ska berätta en annan gång hur det gick till.

Dagis tror att hon bara bestämt sig för att inte äta.. visst kan det va så, men hon får PANIK när hon får in mat i munnen. Hon åt ingenting på fyra dagar på dagis i förra veckan. Jo, en tesked fil en dag och under alla dagarna har det varit ett par klunkar mjölk. Man ser att hon gått ner i vikt och jag bara väntar på att hon snart blir uttorkad. Summerat så har hon inte ätit riktig mat på ett par veckor nu. Men visst, det är väl inget???? ETT FRISKT BARN SVÄLTER SIG INTE.. det har jag fått höra ett antal gånger nu. Men är hon frisk då??? Ibland skulle jag vilja att folk taggar ner med sina "åsikter" innan dom har all fakta på bordet framför sig.

Tillslut i lördags blev vi i alla fall mottagna på den stora akuten där det "kunde" röra sig om nån typ av astma då hon hostharklar sig emellanåt. Bricanyl blev det och vi skulle höra av oss om det inte blev bättre. Men hon äter ju fortfarande inte???? Ska till öron näsa hals i morgon igen. Jag vädjade att få träffa samma igen och att dom skulle hjälpa oss vidare till någon annan läkare om dom inte hittar nåt.

Jag är trött och ledsen och det känns som att hur jag än gör i alla frågor oavsett barn så blir det fel.

Skulle ta en promenad med Nea och satte henne i vagnen och traskade iväg. Det var inte det lättaste att ta sig fram på all bucklig is OCH man fick köra slalom för alla hundskitar som ligger mitt i vägarna nu sen snön börjat smälta bort. Det blev bara irritation istället för en skön promenad.

Är det inte vab så är det möten och på min flex bara växer minustimmarna. Har inte en aning om när jag ska hinna jobba igen timmarna då helgerna är ju enda tiden vi hinner ens tänka på att göra nåt vid allt som ska genomföras här hemma. Jag vill bli åtminstånde lite färdig så man kan känna att man har ett hem i alla fall. Nu brukar jag säga att vi lever i ett hie..

Ja, ni kanske förstår varför jag inte uppdaterat så mycket..
Ska försöka rycka upp mig men blir väl lättare om man får veta vad det är med Nea och när Tim tycker att livet är roligare igen.

Hej så länge!

lördag 12 februari 2011

Sorg och saknad för många vänner..

Jag kan inte riktigt sätta mig in i hur det känns att ha förlorat någon man håller kär. Men jag kan ända ana det, då vi höll på att förlora vår Nea.
Men det är ändå inte samma sak.. vi har ju henne kvar!
(och jag har alla mina mor och farföräldrar kvar..)

Igår var en jobbig dag för en gammal vän till mig..
Hon har förlorat sin son, och igår blev hennes dotter lika många dagar som hennes son var när han gick bort.

Mycket känslor och tankar en sådan dag!
Här kan du läsa hennes berättelse.

Idag är det två år sedan min arbetskamrats mamma hastigt och oväntat gick bort.
Jag känner oerhört mycket med dem. Inte bara med min arbetskamrat utan oxå hennes underbara syster och självklart hennes bror och pappa.
Ni är en härlig och stark familj!

Vill ni läsa vad jag skrivit om detta innan så kan ni göra det Här och Här.
Det berörde mig oerhört mycket!

Om ca en månad är det fyra år sedan min svägerska förlorade sin mamma hastigt och oväntat. Jag vet att det har varit fyra tuffa år.. och jag känner med dig/er.
Med min "lille" bror och era två underbara barn har ni gått genom eld och vatten.
(tänker på låten, som passar bra in på er ;) )

Vill med detta inlägg berätta för er alla.. att jag tänker mycket på er!

Styrkekram till ALLA mina vänner som förlorat någon!
(eller råkat ut för andra tråkigheter)

Malin

tisdag 8 februari 2011

Vilket oväder det blev..

Usch, vilken morgon vi hade idag!!!

Det började med att det var becksvart här hemma när klockan ringde 05.10. Micke hade redan upptäckt strömavbrottet runt 04.00.
Det var full storm ute..

Tim kom ner för trappen när jag börjat klä på mig och hade gjort upptäckten att lampan inte gick att tända. Han var lite rädd sa han men visade inget. Så fort jag satte en ficklampa i handen på honom så var det absolut inga problem. Vi fick borsta tänderna i skenet från värmeljus på toan. Det var så obeskrivligt tyst i huset och det var såååå skönt.

(men det vara bara delar av Alvesta som var utan ström??)

När vi gick ut till bilen och lyssnade på radion så var det en tjej som ringde in för att varna alla som skulle över järnvägsspåren som ligger precis innan Tim's skola. Bommarna hade fastnat halvvägs nere och det var många bilar som passerade där trots att tågen kom. Vi fick köra ett mycket, mycket längre håll för att komma till skolan.

Eftersom vi redan visste om problemet så svänger vi av till den där "omvägen" och det snöar som bara den. Jag får mycket möten eftersom de som kommer från andra sidan av spåren som INTE heller vill sätta livet till med att köra under bommarna, kommer från det hållet. Jag ser helt enkelt inte att det ligger ett träd över vägen och får panikbromsa och jag skriker. Trodde nästan att ratten skulle lossna så som jag drog bakåt när jag ställde mig på bromsen. Till saken hör att det var så gigantiskt halt oxå att bilen bara gled och gled. Precis framme vid trädet fick jag stopp på bilen.

Medan tårarna rinner försöker jag att ringa Micke som jag visste hade batterislut i sin telefon och inte satt över sim-kortet i den andra. Ringer Lollo i stället som sitter på bussen på väg till jobbet. Snälla Lollo, var med mig när jag kör får jag bara fram och hon pratar lugnande med mig.

Framme på skolan när Tim hängt av sig hörs tutan från ett tåg och det gick kalla kårar genom hela kroppen. Var det en olycka nu eller?? Men det var bara en varning.
Tim tyckte att det varit jätte spännande och sa:
-Vilket äventyr vi varit med om nu på morgonen, mamma!

Resan mot jobbet gick i 40km/h för det var så jäkla halt och visste inte om det skulle komma ett träd farande. OCH.. vid sista kröken innan Mickis leksaker ligger där en stor fet gran över vägen. En kollega hade kört där bara en liten stund innan mig då den föll mitt framför honom. En annan bilist som kom samtidigt som honom hade en motorsåg i bilen och fixade så att man kunde köra ut på andra sidan av vägen å köra där själva toppen på granen legat.

Ja, det var inget kul alls att ge sig ut i detta oväder idag :(

Nea blir bättre och bättre men hade haft lite lätt feber vid lunch idag. Vi får se hur morgondagen blir, om det kan bli dagis på torsdag?? ..vilket jag inte vill då hon säkert drar på sig ännu mer skit efter att hon varit så sjuk och är nedsatt. Men vad ska man göra??

Nea myser på golvet

Detta gamla täcke har mina föräldrar haft när de var yngre och alla här hemma bara tokälskar detta täcke. Det är så nött så mamma har fått sy det ett par gånger när hon haft maskinen här vid gardinfållningar (jag är värdelös på att sy). Helst av allt ska det INTE vara något påslakan på så man kan njuta av den mjuka, slitna, sköna ytan. Det är så där härligt tungt men ändå inte tjockt. Varför görs inte såna täcken längre?? Ett flitigt använt täcke genom åren, helt enkelt.

//Malin

måndag 7 februari 2011

Det blir bättre och bättre..

Ja, det blir bättre med Nea hela tiden.
Hon har lite feber fortfarande men inte lika hög och har bara fått medicin på morgonen och nu på kvällen. Lite ont här och där.

Sjuk liten Nea med sin Pippi-pusselbok
(man riktigt ser på ögonen hur vissen hon är)

Från i morgon behöver jag intyg från läkaren för att få vara hemma med henne och ringde till vårdcentralen i Alvesta idag.

Sköterskan:
-Ja du, det känns som alla i Alvesta är sjuka.
-Vi badar i handsprit då det vimlar av magsjukan och influensa här.
-Vi bara lever på hoppet att inte alla vi blir sjuka.

Jag:
-Jag har ingen lust att komma ner till er med Nea, då hon drog på sig sin influensa i tisdags när vi besökte öronmottagningen på lasarettet.
-Det är ju bara som gjort för att hon drar på sig nästa sjuka.
-Jag behöver bara ett intyg och lite mer Brufen.
-Jag har varit i kontakt med Barnakuten i helgen och dom tog inte in henne pga Nea's influensa.

Sköterskan:
Även om vi hade sett att ni skulle slippa så godkänner inte
Försäkringskassan det, tyvärr.
-Nu kan jag inte boka in er idag då vi inte har några tider kvar och idag bokar vi inte in tider för imorgon. Du får ringa våran telefonkö så fort vi stängt kl17 idag så registreras du och ligger bland de första vi ringer upp imorgon.

Inte en chans säger jag bara, att jag går ner dit med henne.

Mycket eller inte att göra för Micke på jobbet, det skiter jag i !!!!!!!
Nu får han stanna hemma resten av tiden med henne på hans flex, för jag har redan förbrukat min.

Men i vissa lägen hade det varit perfekt (har vi skojat om många gånger..) att Micke som har gigantiskt många flextimmar kunde sätta över lite till mig, då han ändå måste jobba när han är hemma. Han blir ju inte av med dem ändå. Och vi alla hade tjänat på det, även företaget egentligen. Hans timmar kostar ju mer än mina då han har högre lön än mig. Så tar jag ut dem som tjänar mycket mindre än honom så har företaget alltså oxå tjänat på det. ^^
Ja, ja.. man får väl inte göra så.. men visst hade det varit bra, tycker jag.

Nu ska jag fixa lite inför i morgon då det är dags för mig att jobba igen.

//Malin

Äntligen..

Äntligen börjar man se lite ljus i mörkret.

Jag utmanade ödet lite inatt då jag väntade extra länge med medicin till Nea. Peppar, peppar så gick det bra. Men nu på morgonen när hon vaknade UTAN feber så hade hon ändå jätte ont i pannan, benen, magen och i örat.
Jag tycker så synd om henne!

Tyvärr verkar det som att hon har dragit på sig hosta oxå.
Kan ju hoppas på att det bara är nu på morgonen innan hon har mornat till sig för hon behöver verkligen inte mer skit nu.

Idag har jag lovat henne att pärla med dom små pärlorna och så ska vi kanske göra pärlhalsband. Hon älskar att pyssla med såna där små pilliga saker.
Hon har haft stora pärlor nu ett tag men vi har bara en platta till dom så det är klart inte så roligt i längden. Men hon har gjort fina grytunderlägg utav dem. Ett har vi och ett gav hon i present till sin mormor som hon själv hjälpte till att slå in i presentpapper och det var verkligen spännande för henne. :)

Nu håller vi tummarna stenhårt att hon är på bättringsväg!

Jag frågade Nea om vi skulle sätta in en bild här i inlägget
och då säger hon.. Ja, Shrek!

Så här är en bild på Shrek, en av hennes favoriter.

//Malin

söndag 6 februari 2011

Det är jobbigt nu..

Det är så fruktansvärt jobbig att se sin lilla dotter så sjuk som hon är nu.

Ger jag inte Alvedon och Brufen/Ipren med 3 timmars intervaller så stiger tempen till över 40 och hon får så ont i pannan, benen, munnen och öronen. Ja, över hela kroppen skulle jag tro men det är de ställena som hon klagar över mest.

Varje dag tänker jag fortfarande på när hon föddes..
http://familjengranath.blogspot.com/2010/05/en-liten-dagbok-till-nea-fran-pappa.html


..och det blir extra påtagligt när hon är sjuk.
Jag kan inte beskriva känslan riktigt.. man är så maktlös.

Inatt försov jag mig en halvtimme från att ge henne medicin och hon fick 40.2 i temp. Hon skrek i ca 40 minuter innan hon lugnade ner sig. Sen kunde hon titta en stund på Pippi och äta välling innan vi gick å la oss igen.

Kan tillägga att hon sovit i sin gamla säng (spjälsängen) inne hos oss nu när hon varit så här sjuk. Det var ganska starka protester till en början men hon köpte det hela och det var oerhört skönt att kunna resa sig upp och titta till henne när man känner för det. Eftersom hon totalvägrar att sova i vår säng så beslöt vi oss för att behålla spjälsängen hos oss när hon flyttade upp till sitt nya rum. Just till såna här tillfällen, när man vill ha henne nära.

Lilla Nea.. nu måste du snart få bli frisk!

Malin

lördag 5 februari 2011

Min underbara man!

Idag har min man överraskat mig och Nea med lite tulpaner från Lisasblommor.

Det piggar verkligen upp, inte bara för att det är fint med blommor utan även av omtanken.

Natten har varit jobbig med Nea och jag har ställt klockan med tre timmars intervall för att ge medicin innan hon får så där fruktansvärt ont och febern stiger över 40.

Tack älskling, det behövde jag!

Malin

fredag 4 februari 2011

Ingen bra dag..

Det har inte varit nån bra dag för Nea idag.

När hon i eftermiddags hade vilat i 3½ tim så hade hon 40.2 i temp. Hon hade ont i pannan, munnen, knäna och hon var jätte ledsen. Klockan är då 15.00 och hon får Alvedon.

3½ timme senare får hon jätte ont igen och gråter som bara den. Hon har 39.4 i temp och hon får Brufen.

Jag väljer att ringa in till Barnakuten trots att jag vet vad dom kommer att säga.

Jag har ju erfarenhet av Tim som var konstant sjuk mer eller mindre i 3,5- 4 av sina första år och Nea har varit sjuk sedan hon föddes till för ett halvår sedan då det började avta mer och mer. Nu är det tack å lov inte alls lika mycket för Nea och Tim är nästan aldrig sjuk. Förutom vanliga förkylningar då.. Men det är inte ofta han är hemma som han var för nån vecka sedan.

Och svaret från barnakuten var som jag trodde..
Typiska Influensa symptom!!!

Kunde ju ge mig f-n på det.
Tiden för insjuknandet från smittotillfället är väldigt exakt från när vi var på öronmottagningen (lasarettet) i tisdags.

Nu har hon badat lite trots 39.2 i temp.
Man brukar ju känna sig lite piggare en liten, liten stund efter dusch.
Välling och Let's dance står på schemat. Har redan mentalt förberett mig på en vakennatt med henne, men man kan ju alltid hoppas på ett mirakel.

Malin